|
Köpenhamn tar täten för grönare städer i Skandinavien
Köpenhamns kommun har nyligen fastlagt en klimatplan där stor vikt läggs vid ett grönare stadsbyggande. Planen kräver att det anläggs 325.000 kvadratmeter gröna tak fram till 2015.
I planen fastställs de huvudsakliga motiven för de gröna taken:
- Reducerer og forsinker regnvandsafløb.
- Reducerer varmeø-effekten.
- Reducerer energiforbruget i eksisterende byggeri.
- Øger fordampningen fra byen.
- Virker kølende i alt byggeri.
- Binder støvpartikler og CO2.
- Udgør et habitat for dyre- og plantelivet.
Läs mer om Köpenhamns klimatplan »
Ett koldioxidneutralt Köpenhamn:
I konsultföretaget COWI's rapport "Byudvikling" har man beräknat ett CO²-upptag på 218 ton/år mha de
nya gröna taken »
Sammanfattande artikel på Ingeniøren.dk »
Europas miljöhuvudstad? Malmö!
I Malmö satte man tidigt ned foten och lade upp planerna för ett hållbart stadsbyggande. I början av 2000-talet uppfördes de första kvarteren (Västra Hamnen) där det gröna stadsbyggandet gavs största vikt. Med ett nätverk av öppna dagvattensystem och en stor andel gröna tak satte man en grön stadsbyggnadsstandard som få andra städer har kunnat matcha. I Malmö har man även gjort omfattande arbeten med att introducera den gröna staden i äldre befintlig bebyggelse. Veg Tech har haft förmånen att få vara med i de spännande projekten i Malmö där vi bl a byggt ett stort antal gröna tak i t ex Västra Hamnen och Augustenborg samt de öppna dagvattensystemen i Västra Hamnen.
Lyssna på SR:s reportage från Malmö »
Läs mer om Malmö Stads miljöarbete »
Vegetationsteknik på stark frammarsch
Vegetationsteknik går ut på att använda växter för att lösa tekniska problem. Genom att utnyttja växternas naturliga egenskaper kan man angripa olika miljörelaterade problem i exempelvis våra tättbebyggda städer. För inte så länge sedan betraktades vegetationen bara som ett vackert inslag i stadsmiljön. I dag används växterna på allvar för att lösa tekniska problem. Under de senaste åren har vi sett en explosionsartad utveckling inom detta område. I bland annat de stora städerna i USA, Canada och Japan ser vi hur man på allvar använder sig av gröna tekniker för att angripa problemen. Stora insatser görs exempelvis för att förbättra stadsklimatet med hjälp av grönytor på husens tak och fasader. I andra städer används växter för att rena luften från skadliga partiklar och dämpa buller i trafikmiljöer. Att växter på takytor effektivt minskar avrinningen av dagvatten är också en egenskap som utnyttjats vid många byggprojekt.
Megastäder blir grönare
Den absolut snabbaste utvecklingen inom det gröna stadsbyggandet har man på senare år kunnat se i USA och Canada. Där har bland annat takvegetation på mycket kort tid blivit en mycket viktig del i det moderna stadsbyggandet. I många städer har det gröna byggandet blivit en vital del i stadsplaneringen. I de stora och tätbebyggda städerna fokuseras det mycket på hur gröna tak kan motverka den så kallade Urban Heat Islands, d v s hur ett ökat användande av vegetation kan sänka de onaturligt höga temperaturerna i tättbebyggda städer. Takvegetationen ses också som en viktig komponent för en sundare dagvattenhantering.
Även i Asien ser vi en spännande utveckling. I Tokyo måste alla offentliga byggnader som uppförs med en takyta större än 1000 m² ha någon form av takvegetation på minst 20% av ytan. År 2001 byggdes mer än 100 000 m² gröna tak bara i Tokyo.
|