Vattenrening

Växtbaserade reningssystem för alla typer av vatten
  • Efterpolering av avloppsvatten
    Dammsystem med vegetation används som efterpoleringssteg efter de konventionella processerna i avloppsreningsverken. Dammarna utgör även ett viktigt buffertsystem vid eventuella störningar i avloppsreningsverket.
  • Avlopp från enskilda hushåll
    Växtbaserade system för rening av avloppsvatten från enskilda hushåll fyller en mycket viktig funktion i områden som inte är anslutna till de kommunala systemen.
  • Våtmarker i odlingslandskapet
    Våtmarker anläggs för att minska läckaget av närsalter från exempelvis jordbruksmark. Våtmarker är också ett viktigt steg för att återskapa miljöer som gått förlorade vid utdikningsprojekt.
  • Lakvattenrening
    Vegetationsbaserade system ger en effektiv rening av lakvatten från exempelvis deponier.
System för små och stora anläggningar
Behandlingen av avloppsvatten har traditionellt gått ut på att samla spillvattenflöden från ett stort antal enheter och behandla det centralt med teknik- och kemikalieintensiva metoder (ofta även dyra metoder). Dagens reningsverk uppvisar idag förhållandevis goda reningsresultat till rimliga kostnader och de är effektiva framförallt i områden med hög befolkningstäthet. I många fall kan man dock göra stora ekonomiska och miljömässiga vinster genom att bryta upp systemen i mindre enheter och lösa avloppsreningen med naturliga metoder.

Naturliga reningsmetoder kan tillämpas såväl i små anläggningar för enskilda fastigheter, som i större anläggningar i anslutning till urbana områden. De lämpar sig till nybyggnads-områden, ytterområden, byar, fritidsområden m fl utan VA samt som efterpolering till befintliga anläggningar som ett fjärde steg.

I dammar för vattenrening, sedimentation av partikelbunden fosfor och avdrivning av kväve som gas via denitrifikationsbakterier, är det viktigt att det finns en stor biologisk yta i dammen.

Viktigt att tänka på:

  • Dammen bör ha en avlång form för att undvika partier med dålig cirkulation.
  • Inlopp och utlopp bör placeras i kortändarna för att undvika kortslutning.
  • Vid inloppet kan flödet dämpas med hjälp av riklig vegetation. Vegetationen bör vara armerad för att undvika erosionsskador, t ex i form av strandmattor eller strandrullar.
  • En djupare zon efter inloppet skapar goda förutsättningar för en effektiv sedimentation av föroreningspartiklar. 
  • Är föroreningsbelastningen hög bör dammen utformas så att tyngre maskiner vid behov kan komma åt att gräva ur dammen utan att det uppstår för stora skador.
  • Grunda, växtrika zoner tvärs flödesriktningen ger en god reningseffekt.
  • Uppehållstiden för vattnet i dammen bör vara minst 3-5 dygn för att få en bra reningseffekt av kväve samt sedimentation av partiklar
 

Nyplanterad rörflen för rening av lakvatten från deponi
Nyplanterad rörflen för rening av lakvatten från deponi.


Bra reningseffekt: Grunda, vegetationsrika zoner tvärs flödesriktningen ger en stor biologisk yta och effektiv rening av vattnet. Minimal risk att vattenflödet kortsluts mellan inlopp och utlopp.


Dålig reningseffekt:
En djupfåra längs hela dammen skapar ett kortslutet system och en dålig reningseffekt.




PDF Ikon Katalogkapitel om Vattenrening »