Växtbaserade reningssystem för alla typer av vatten
- Efterpolering av avloppsvatten
Dammsystem med vegetation används som efterpoleringssteg efter de konventionella processerna i avloppsreningsverken. Dammarna utgör även ett viktigt buffertsystem vid eventuella störningar i avloppsreningsverket.
- Avlopp från enskilda hushåll
Växtbaserade system för rening av avloppsvatten från enskilda hushåll fyller en mycket viktig funktion i områden som inte är anslutna till de kommunala systemen.
- Våtmarker i odlingslandskapet
Våtmarker anläggs för att minska läckaget av närsalter från exempelvis jordbruksmark. Våtmarker är också ett viktigt steg för att återskapa miljöer som gått förlorade vid utdikningsprojekt.
- Lakvattenrening
Vegetationsbaserade system ger en effektiv rening av lakvatten från exempelvis deponier.
System för små och stora anläggningar
Behandlingen av avloppsvatten har traditionellt gått ut på att samla
spillvattenflöden från ett stort antal enheter och behandla det
centralt med teknik- och kemikalieintensiva metoder (ofta även dyra
metoder). Dagens reningsverk uppvisar idag förhållandevis goda
reningsresultat till rimliga kostnader och de är effektiva framförallt
i områden med hög befolkningstäthet. I många fall kan man dock göra
stora ekonomiska och miljömässiga vinster genom att bryta upp systemen
i mindre enheter och lösa avloppsreningen med naturliga metoder.
Naturliga reningsmetoder kan tillämpas såväl i små anläggningar för
enskilda fastigheter, som i större anläggningar i anslutning till
urbana områden. De lämpar sig till nybyggnads-områden, ytterområden,
byar, fritidsområden m fl utan VA samt som efterpolering till
befintliga anläggningar som ett fjärde steg.
I dammar för vattenrening, sedimentation av partikelbunden fosfor och
avdrivning av kväve som gas via denitrifikationsbakterier, är det
viktigt att det finns en stor biologisk yta i dammen.
Viktigt att tänka på:
- Dammen bör ha en avlång form för att undvika partier med dålig cirkulation.
- Inlopp och utlopp bör placeras i kortändarna för att undvika kortslutning.
- Vid
inloppet kan flödet dämpas med hjälp av riklig vegetation. Vegetationen
bör vara armerad för att undvika erosionsskador, t ex i form av
strandmattor eller strandrullar.
- En djupare zon efter inloppet skapar goda förutsättningar för en effektiv sedimentation av föroreningspartiklar.
- Är
föroreningsbelastningen hög bör dammen utformas så att tyngre maskiner
vid behov kan komma åt att gräva ur dammen utan att det uppstår för
stora skador.
- Grunda, växtrika zoner tvärs flödesriktningen ger en god reningseffekt.
- Uppehållstiden
för vattnet i dammen bör vara minst 3-5 dygn för att få en bra
reningseffekt av kväve samt sedimentation av partiklar
|
|

Nyplanterad rörflen för rening av lakvatten från deponi.

Bra reningseffekt:
Grunda, vegetationsrika
zoner tvärs flödesriktningen ger en stor biologisk yta och effektiv
rening av vattnet. Minimal risk att vattenflödet kortsluts mellan
inlopp och utlopp.

Dålig reningseffekt:
En djupfåra längs hela dammen skapar ett kortslutet system och en dålig reningseffekt.

Katalogkapitel om Vattenrening »
|