29-30 november

Vi är på resande fot och telefonväxeln är stängd.
Välkommen på fredag 1 december.
Maxipluggplantor planterade på landtunga i lagunen
Ordlista inom vattenmiljö

Ordlista inom vattenmiljö


Den här ordlistan har samlade ord och begrepp som används inom vattenmiljöer. Tycker du att något ord saknas, skicka gärna ett meddelande med dina förslag till: uc@vegtech.se

Veg Techs egenodlade växter och system kan bidra med flera goda renande effekter i vattenmiljöer ex. fördröjning, bromsning, sedimentering, erosionsskydd mm.

Lista av ord A-Ö

ORD
FÖRKLARING
Avloppsvatten:

Ett gemensamt namn för spillvatten, dagvatten, dränvatten.
Spillvatten når avloppsreningsverk via ledningsnät. Avloppsvattnet samlas upp från bland annat hushåll och industrier.
Avrinningsområde:
Ett område från vilket vatten från både regn och snö avrinner till en specifik havsbassäng, sjö eller vattendrag. 
Avrinningskoefficient:
Ett mått för andel nederbörd som förväntas på en yta.
Beskicka:
Fylla på med vatten.
Biofilm:

Kluster av mikroorganismer som tillsammans bildar en skyddande film där bakterierna kan samarbeta sinsemellan. Biofilmen bidrar till en stor del av vattenreningen.
Bräddning:
Tillfälliga utsläpp av orenat avloppsvatten när reningsverk eller ledningar är överbelastade.
BOD:
Biochemical Oxygen Demand: är ett mått på hur mycket biologiskt nedbrytbar substans det finns i vatten.
BOD-7:

Biochemical Oxygen Demand: är ett mått på hur mycket lösligt syre som behövs för mikroorganismer att bryta ned organiskt material i vatten under sju dygn. Används tex vid dimensionering av avloppsreningsverk.
Dagvatten:
Tillfälliga flöden av regnvatten, smältvatten och spolvatten samt framträngande grundvatten.
Dagvattenpark:

En multifunktionell anläggning som syftar till att rena dagvatten samtidigt som den erbjuder rekreation och stödjer biologisk mångfald.
Denitrifikation:

En mikrobiologisk process där nitrat i vattnet omvandlas till kvävgas. Processen är vanligt förekommande i våtmarker och i sjösediment.
Emersa makrofyter:

Övervattensväxter som i de flesta fall är rotade i botten och som sticker upp över vattenytan. Exempel på arter är bladvass och bredkaveldun.
Fytoplankton:
Växtplankton som svävar fritt i vattenmassan.
Fytoremidering:
Rening av jord och vatten från skadliga substanser med hjälp av växter.
Grundvatten:
Är råvattenkälla under jorden eller berggrunden där hålrummen är helt vattenfyllda.
Hydraulisk effektivitet:
Ett mått på hur effektivt vatten sprids i en damm.
Hydrologi:Läran om vatten
Infiltration:

När en vätska tränger ner i poröst material eller i sprickor. Exempel på detta är vattens inträngande från markytan, i jordlager eller berglager jämfört med perkolation.
Kväveretention:

Ett begrepp som inkluderar ett flertal naturliga biogeokemiska processer som permanent reducerar kväve från vattenfasen i sjöar och vattendrag.
Lakvatten:
Ett vatten som varit i kontakt med deponerat material, och som avleds från eller kvarhålls i en deponi.
LOD:
Lokalt omhändertagande av dagvatten.
LONA:

Lokala naturvårdsinsatser: Den lokala naturvårdssatsningen, LONA, är ett bidrag från Naturvårdsverket som ska stimulera kommuners och ideella föreningars långsiktiga naturvårdsengagemang till nytta för naturvård, friluftsliv och folkhälsa.
LOVA:


Lokala vattenvårdsprojekt: Lokala åtgärder för bättre havs- och vattenmiljö. Ett åtgärdsbidrag för bättre havs- och vattenmiljö från Havs- och Vattenmyndigheten. Övergödningsinsatser är det högst prioriterade området och kan få upp till 90 % i bidrag.
Makroalger:
Större, ofta trådformiga alger som kan bilda täta bestånd i vattenmassan och mattor på vattenytan.
Kallas också för tång.
Makrofyter:
Växter och mossor som lever i vatten.
Markvatten:
Det del av marken ovanför grundvattnet innehåller både luft och vatten.
MKN:


En miljökvalitetsnorm är en bestämmelse om kvaliteten i luft, vatten, mark eller miljön i övrigt. Miljökvalitetsnormer för vatten omfattar ytvatten (sjöar, vattendrag och kustvatten) och grundvatten. Syftet med normerna är att säkra Sveriges vattenkvalitet.
Perkolation:

Vattnets fortsatta långsamma rörelse nedåt genom lager av vattenmättat, poröst material, till exempel genom jord eller berg, jämför med infiltration.
Permeabilitet:
Markens genomsläpplighet för vatten.
Receptient:
Ett vattendrag, sjö eller hav som är mottagare av orenat eller renat dag- eller avloppsvatten.
Resuspension:
Sedimenterade partiklar på botten av dammar, sjöar etc som virvlar upp igen i vattnet vid höga flöden.
Rotgardin:
Bildas av växtrötter och utgör en god livsmiljö för vattenrenande mikroorganismer i biofilm.
Råvatten:
En råvara till dricksvatten och vars ursprung är grundvatten eller ytvatten.
Sediment:
Material som sjunker ner genom vattnet och samlas på botten.
Spillvatten:


Är förorenat vatten från hushåll och industrier som avleds till spillvattenavlopp. Från hushåll avleds hushållsspillvatten från toaletter, samt från bad och disk och tvätt. Industrispillvatten är det spillvatten som släpps ut från områden som används för kommersiell eller industriell verksamhet och som inte är hushållsspillvatten eller dagvatten.
Svackdike:
Ett grunt dike som avleder och infiltrerar dagvatten.
Torr damm/överdämningsyta:
Större nedsänkta gräsytor som används för att fördröja och till viss grad rena dagvatten. Ytorna är utformade för att hantera höga flöden.
TSS:

Total Suspended Solids: Suspenderade partiklar som transporteras i vatten (dagvatten) men sedimenterar med tiden när vattnet står mer eller mindre stilla.  
Våt damm:
Dagvattendammar med en permanent vattenspegel.
Våtmark:
En sankmark där vatten till stor del av året finns nära markytan samt där vattenområden är täckta med växter.
Ytvatten:
En allmän definition av ytvatten i sjöar, vattendrag och hav
Återkomsttid:

Ett mått på hur ofta förekomsten av extrema naturliga händelser kan förväntas, tex ett värde som har en återkomsttid på 100 år uppnås eller överträffas i genomsnitt en gång på 100 år.
Återmeandring:Återställa ett vattendrags ursprungliga form (kan motverka erosion och översvämningar)
Översilningsyta:
En platt gräsyta där dagvatten leds över på bred front.

Källa: Samlade kunskaper från Veg Tech, Wiki, Naturvårdsverket, SMHI, Vattenmyndigheten, NE, Mälarens vattenvårdsförbund mm.